Innan husbygget startade hade vi en vision att huset dels skulle förbruka lite energi dels att energin skulle komma från förnyelsebara energikällor. Vi tycker att vi lyckats tämligen väl med detta, även om lösningen blivit annorlunda på den andra visionen än vad vi tänkt oss från början.
Vårt hus försörjs från och med 1 januari 2008 helt av förnyelsebar energi i form av sol, vind och bioenergi. Bioenergi är för övrigt en form av solenergi eftersom fotosyntesen drivs av solens ljus.
All energi till vårt hus kommer numera från förnyelsebara energikällor!
Under 2007 köpte vi 14824 kWh el. Av detta användes ca 1100 kWh till ett 50 m2 förråd som vi håller på låg värme under vintern, inklusive belysning invändigt och utvändigt i garaget samt kompostkvarn och diverse andra elverktyg som använder el via garaget. Elmätaren för förrådet och garaget togs i drift i april 2007, därför är värdet för den elanvändningen inte exakt, men felet borde ligga inom ±100 kWh. Det betyder att huset använde ca 13700 kWh el under 2007.
Diagrammet nedan visar löpande värde för hur mycket el vi köpt under det senaste året.
Solfångare producerar varmvatten med hjälp av solenergi. Från solfångarna på taket leds den varma vätskan i solfångarsystemet i kopparrör ner till ackumulatortanken, där en värmeväxlarslinga värmer vattnet i tanken. En cirkulationspump krävs för att driva cirkulationen av vätskan. För att vätskan inte ska frysa till is vintertid använder vi en glykollösning (Tycofor). Solfångare har ca 3-4 gånger högre verkningsgrad än solceller och därför får man ut mera energi per ytenhet med solfångare. Verkningsgraden för plana solfångare är ca 30-40%. Under sommaren blir det ibland ett överskott av värme eftersom vi inte kan tillvarata all värme som produceras. Vi har 10 m2 solfångare som under det första året producerade 4600 kWh varmvatten, med reservation för att flödesmätaren inte är kalibrerad och att värdet därmed kan bli lite felaktigt. En del av den producerade energin förloras innan den används, vilket märks genom att temperaturen i groventrén, där ackumulatortanken står, under soliga dagar blir högre än i övriga rum. Solfångarna, ackumulatortanken och alla andra tillbehör till solfångarsystemet köpte vi av Solentek i Gagnef.
Solceller producerar el med hjälp av solenergi. Solcellerna ger 24 V likström (DC). Det gör att det behövs en växelriktare för att göra om likströmmen till växelström så att den kan användas i huset. Verkningsgraden till växelström för solcellssystemet är ca 10%. Solcellerna i sig har högre verkningsgrad, men det blir en del förluster i växelriktare, kablar och när solcellerna är översnöade. Det betyder att solceller här i Västerås producerar ca 100 kWh/m2 och år om de är optimalt placerade. Vi har 2,5 m2 solceller och vi borde därmed att producera ca 250 kWh om förhållandena hade varit idealiska. Vårt är vänt rakt mot söder men taklutning på 27 grader ger en förlust på 2-3% jämfört med optimala 41-42 grader. Dessutom ger skuggning av träd under morgon och kväll en förlust. Vi producerade 187 kWh under första året. Under samma tid producerade en tio gånger större solcellsanläggning vid. ABB, Corporate Research, i Västerås 2400 kWh, vilket betyder att vi borde ha producerat 240 kWh om vi hade haft lika optimala förhållanden som ABB:s anläggning.
Passiv solenergi. Eftersom vi har en stor del av fönsterytan mot söder kan vi under soliga dagar året runt att ta tillvara solvärme som strålar in genom fönstren. För att det inte ska bli alltför hög temperatur inomhus sommartid planerar vi att sätta dit någon form av solavskärmning.
Den vattenmantlade braskaminen är av modell Ecofire Antonia Aqua (V) från italienska Palazzetti, klädd med täljsten på utsidan. Vattenmantlingen innebär att när vi eldar värmer vi även vatten som cirkuleras till ackumulatortanken, vilket sköts av ett Termovar laddningspaket. En rökgasgivare startar cirkulationspumpen för vattnet när rökgaserna når inställd temperatur, som vi har på 50 grader. Vi köpte braskaminen från Nordic Trä & Bygg i Luleå.
Värdena på kaminens effekt är något förvirranden. "Bränsleeffekten" anges till 12 kW och med en verkningsgraden på 81%, som ange i manualen borde den tillgängliga effekten bli 12 kW * 81% = 9,7 kW. Men i manualen anges den "totala effekten" för "vatten + värme" (vattenvärme och luftvärme menar man väl) till 10,5 kW och "vatten - värmeeffekt" till 6,5 kW, om man eldar 3,5 kg ved per timme. Fast på kaminen står max 3 kg ved per timme. Det är med andra ord lite oklart vilken effekt kaminen egentligen ger. En osäkerhetsfaktor i beräkning är förutom vedmängden även vilket trädslag veden kommer från. Energiinnehållet per fast kubikmeter för några olika trädslag (enligt Vedab vedfakta):
| Trädslag | Energiinnehåll (kWh/fast m3) |
| Ek | 2900 |
| Björk | 2650 |
| Tall | 2350 |
| Klibbal | 2350 |
| Gran | 2000 |
| Asp | 2000 |
| Gråal | 1900 |
1 kg torr ved uppges motsvara ca 4,3 kWh. Om vi då eldar max 3 kg/timme som det står på braskaminen med en verkningsgrad på 81% hamnar vi på ca 3 kg/h*4,3 kWh/kg*81% = ca 10,4 kWh per timme och plötsligt stämmer effekten som står i manualen! En fast kubikmeter ved uppges motsvara ca två kubikmeter löst staplad ved. Ett intressant överslag jag själv gjorde är att den årliga skogstillväxten i Sverige motsvarar drygt 1 kWh/kvadratmeter och år. Det är alltså bara en bråkdel av den energi som solfångare och solceller ger på samma yta. Det beror på att fotosyntesen har mycket lägre verkningsgrad än solfångare och solceller.
Det är härligt att sitta titta på en levande eld. Det var därför vi valde en braskamin istället för en pelletsbrännare. Vi hade aldrig som mål att biobränsle skulle svara för merparten av vår energitillförsel. Vedeldning i en braskamin kräver en del eget arbete. Man kan köpa färdigkluven ved och få den hemkörd, vilket nog är att rekommendera. Vi har skaffat en del ved själva, men det kräver en del tid. Visserligen tycker Bengt att det är roligt att köra motorsåg, men Maria blir orolig när motorsågen brummar igång. Köper man veden färdigkluven blir det ända en del arbete med att ordna förvaringen av veden, bära in veden när det är dags att elda, klyva smalare stickor att tända elden med, tända elden och hålla elden igång. Dessutom behöver askan ur braskaminen tas ur regelbundet. Vi använder en "Grovis" kopplad till vår centraldammsugare för att dammsuga rent inför varje eldning. Det fungerar kanonbra. Men man får räkna med att det blir en del stickor och sotkorn runt braskaminen, det är inte kliniskt rent att hålla på med vedeldning... När gäller vedförvaring måste man fixa något slags vedskydd också, som kan behöva rymma några kubikmeter.
Förutom kostnaden för vedanskaffning tillkommer kostnaden för sotning. 309 kr/år i vårt fall. Åtminstone de två första åren ville man sota varje år, möjligen kan det bli glesare intervall senare. En liten kostnad är elen för att driva cirkulationspumpen. Den drar i genomsnitt 83 W för oss vilket gör att det går åt 16,8 kWh om vi eldar 200 timmar under en vinter. Första vintern eldade vi nog inte mer än 100 timmar eftersom vi hade annat att pyssla med efter inflyttningen, men andra vintern kommer det att blir mera eldning, kanske 200 timmar. Vi eldar i stort sett bara under fyra månader, november-februari. Om vi eldar 200 timmar och får ut max 10 kW betyder det att vi maximalt får ut 2000 kWh. I praktiken tror jag dock att vi genomsnitt eldar med en lägre effekt än den maximala. Om vi antar att vi får veden gratis men att trädfällning, transport, kapning, klyvning och lagring tar 15 timmar och att "drift" av braskaminen tar fem minuter per eldningstimme gör det totalt ca 32 timmars arbete på ett år. Om elen kostar 1,5 kr/kWh sparar vi netto max 1,5*(2000-17)-309 = 2665 kr i elinköp, vilket gör en "lön" för arbetet på max 2665/32= max 83 kr/h.
En ackumulatortank på 750 liter lagrar energi i form av varmvatten. Detta vatten används för tappvarmvatten och för golvvärme.
Vi har vattenburen golvvärme i båda våningarna.
FTX-ventilationen har styrd frånluft (F), styrd tilluft (T) och en mekanisk värmeväxlare (X) för återvinning av värme ur frånluften. Utan värmeväxlaren skulle en stor mängd värme ventileras ut med frånluften. Om vi antar att vi i medel har 20 grader inomhus och att årsmedeltemperaturen är 6 grader i Västerås, då blir temperaturskillnaden i medel 14 grader. Vi har ett luftflöde på 64 l/s i frånluften (minimum ska vara 0,35 l/s och m2 boarea = 59 l/s i vårt hus). Värmekapacitivitet i luft är 1000 J/kgK och densiteten för luft är 1,2 kg/m3, vilket betyder att energiinnehållet i frånluften är 14 K*0,064 m3/s*1,2 kg/m3*1000 J/kgK = 1075 W (J/s). Ett år har 8760 timmar vilket gör att energin som skulle ventileras ut utan återvinning under ett år är 8760 h *1075 W= 9419 kWh. Vårt FTX-aggregat återvinner 80% av denna energi = 80%*9419 kWh/år = 7535 kWh/år.
Vid drift drar de två fläktmotorerna 140 W tillsammans vilket ger en årlig energiförbrukning på 1226 kWh, vilket gör att vi netto sparar 7535-1126 = 6309 kWh/år. Två gånger per år ska filtren för frånlufts- och tilluftskanalen bytas. Filtren kostade totalt 1862 kr under 2007. Räknat på en elkostnad var ca 1 kr/kWh under 2007, vilket gav en nettovinst på 6309-1862 = 4446 kr under 2007.
Aggregatet har ett eftervärmningsbatteri på 0,9 kW som värmer tilluften till inställd temperatur (18 grader) när det är för kallt ute för att värmeväxlaren ska kunna värma tilluften till den intällda temperaturen.
Sommartid kopplas en "by-pass" funktion in automatiskt vid vald temperatur (24 grader) så att det inte sker någon värmeväxling när temperaturen är högre än den valda temperaturen.
FTX-aggregatet är av modell REC Temovex RT-400S, inköpt från REC Indovent AB, Mölndal.
Taket med solfångare och solceller vetter rakt mot söder. Takets lutning är 27 grader. Den optimala vinkeln på årsbasis för solceller är 41 grader i Västerås. Huset har ett mycket vindskyddat läge och det är bara vid rak sydlig vind som huset är direkt utsatt för vind. Vid sydvästlig vind, som är den vanligaste vindriktningen, har vi ett bra skydd av skogen på udden väster om vårt hus. Vi kan se att det går vita ”gäss” ute på Mälaren när det blåser sydvästlig vind, men i vattnet närmast vårt hus är det bara små vågor.
Det vindskyddade läget gjorde att det inte var möjligt att sätta upp ett eget vindkraftverk. Vi valde istället att köpa andelar i O2 ekonomisk förening och därmed bli delägare i ett vindkraftverk.