Däggdjur

Ekorre under fågelmatningen.
Ekorrar upptäckte så småningom vår fågelmatning och här har vi en som sitter på marken och äter solrosfrö. 28 oktober 2007 såg vi en ekorre som kom skuttande med mossa i munnen utanför fönstret vid matplatsen. Jag sade direkt att nu håller den på att bygga bo i björkholken nere vid sjön. Mycket riktigt skuttade den ner till björken som holken sitter i. Den packade in mossan i holken och kröp också själv in i holken. Den var sedan ner flera gånger på marken och tog mossa från en sten för att fylla på i holken. Anledningen till att den valde denna holk är att hålet är lite större och att detta är den enda holk som saknar plåtskydd vid ingångshålet, så de kan gnaga upp hålet om det behövs.

Utterspår på Mälarens is, med vårt hus i bakgrunden.
Ingen av oss hade sett en utter i Sverige innan vi flyttade hit och inte tänkte vi väl att vi skulle få se en utter från huset. Fredag den 26 januari 2007 satt vi och åt frukost strax efter åtta på morgonen. Jag får se något stort brunt röra sig öster om bryggan ca 60 m bort och ropar genast "en utter". Den var mycket större än en mink så det var omedelbart klart att det måste vara en utter. Den hoppade på isen, över piren till bryggan, och fortsatte väster om bryggan där den försvann i vassen. Vi såg uttern under kanske någon halvminut. Vi gick ner till bryggan och letade efter spår. Det var lätt att hitta spåren eftersom det var kramsnö. Trampdynans längd var 8 cm. Där den sprungit över en kant hade den glidit lite i snön och det spåret (efter kroppen) var 17 cm brett. Språngens längd var 50-90 cm där det var lite öppnare.

När vi var ute och åkte långfärdsskridskor dagen efter kunde vi följa utterspåret en lång bit på isen. Vi upptäckte det först på isen drygt 100 meter väster om vårt hus. Därifrån följde vi det på isen ca 1 km längs stranden. Uttern hade där gått väldigt strandnära och var aldrig utanför vassen annat än där vi först träffade på spåret. Vi åkte sedan längre ut på isen och såg inga utterspår förrän vi var väster om Vretaskär. Där gick utterspåren ut från vassen och snart i riktning mot båtrännan. Vi följde spåren ca 300 m ut mot båtrännan, men sedan ville vi inte åka längre, eftersom isen tunnade ur. Men spåren verkade fortsätta i en rak riktning mot båtrännan, så man skulle kunna tro att uttern kommit upp ur båtrännan här. Kanske kom den från södra sidan av båtrännan, där Aggarön ligger? Eller hade den simmat i båtrännan en bit? Eller hade den gått på isen längs kanten av båtrännan och just där bestämt sig för att ge sig in mot stranden? Tyvärr kan vi inte ge något svar på det.

Utterns spår på de öppna isarna var mycket karakteristiskt. Den hade hoppat ett par meter och sedan glidit på magen 1-3 meter, sedan sprungit ett par meter igen för att ta en ny glidtur och så fortsatte det. Kanske ett sätt att göra doftmarkeringar? I utterspåren fanns ibland även rävspår. Räven hade följt utterspåret, fast gått i motsatt riktning mot uttern. Vid ett par ställen såg vi även minkspår. Vi såg strax före turen en mink passera förbi en meter utanför fönstret vid vårt köksbord. Det visade sig att den hade tagit en inspektionsrunda runt huset och sedan åkt kana ner för en ca tre meter lång slänt. Det var med andra ord en fantastiskt intressant spårutflykt vi hade.

Maria spanar älg.
Klev upp tidigt lördag morgon den 27 maj 2007 för att skåda fåglar från altanen. Blev mycket överraskad när jag efter ett tag fick se en älg omedelbart utanför tomten. Väckte Maria och vi kunde se älgen under en dryg timmes tid. Den var märkligt orädd. Efter att ha gått omkring ett tag och bland annat varit framme vid garaget lade sig älgen ner vid en vasskant öster om huset. Vi kunde då komma inom tio meter från den utan att den reagerade speciellt mycket. När jag gick därifrån reste den sig och då tog jag bilden. Det var nog en fjolårskalv.

Däggdjur noterade från tomten sedan vi flyttade in den 28 oktober 2006. Fladdermössen är artbestämda med hjälp av ultraljudsdetektor.